Enkelt och gott med äpple

Äppelpaj med kanel Är det världens godaste äppelpaj? Nåja, det finns många som slåss om titeln men det här är en riktig favorit med klassiska smakkombon äpple och kanel
Magnus Carlstedt, mannen bakom Peppar&Salt-nätverket har här sin blogg "Peppar, och en nypa salt".

No summer of, love… Eller, food!

Tur att man har mål i mun. Eller rättare sagt – tur att man kan fixa till ett mål att mätta mun med. För detta har nog varit den mest ”summer of food” på många år.
Det är roligt med sommarbesök! Folk tar sig tid att umgås och barnen badar hela tiden. Solen har lyst helt hysteriskt vecka efter vecka. Man kan sitta på verandan och… äta någonting gott! Just det ja. Maten kräver förstås lite logistik. Så inför nästa år ska jag göra några små justeringar.
Extrakylskåpet i förrådet ska bytas ut mot ett kylrum och vägen upp mot köket ska asfalteras för att lättare få in varorna. Ytterdörren på huset ska rivas bort och ersättas med en port som jag köpt begagnad från ett nedlagt flyghangar. Jag fick förresten loss själva hangaret på köpet så det tänkte jag smälla upp i trädgården som ett jättelikt Atte(an)falls–hus. Perfekt att lagra pasta och baljväxter i!
Och sittplatserna: Borden är jämt för små och tål inte dans, inte ens om den utförs av ett förskolebarn. Kanske några rejäla stockbord i ek skulle fungera? Som man lyfte in på verandan med kranbil! Får fundera på om fundamenten håller för tyngden bara…
Kanske går det att få rum med en ko någonstans på tomten? Då skulle problemet med mjölkinköpen försvinna. (Mejeribilen som kommer två gånger om dagen har kört sönder uppfarten och dessutom är det farligt för barnen med tungtrafik sådär på tomten!) Mjölkning kan säkert bli en finfin sommarsyssla för någon stressad bekant som vill uppleva lantluft.
Dessutom: Med kon kommer grädde och då kan vi skaffa en större glassmaskin – för glass kan man ju aldrig få för mycket av!
En utrangerad kokvagn från försvaret kanske går att hitta? En begagnad tvättgryta att diska i på tomten när diskmaskinen lagt av på grund av vattenbrist i torkan? En ramp för porslin byggt av ett transportband till en vedprosessor…
Summer of food alltså! Då har man någonting att fundera på i vinter. Men så länge vägen till hjärtat går genom magen blir det säkert summer of love, jag menar food igen nästa år!

14 augusti 2014




Min favoriträtt?

– Vilken är din favoriträtt? Så brukar barnen fråga mej rätt ofta. Att de frågar är säkert mitt eget fel – någonstans har de väl fått vanan att prata mat ifrån…
– Hur bakar man det bästa brödet? Det frågar barnen aldrig. Men däremot händer det att vuxna undrar. Eller kanske:
– Vilken pizzabotten är godast?
Vilken pizzabotten är godast? Inte en aning! Vilket bröd är bäst? Jaha… Ska du ut på en världsomsegling på en flotte gissar jag att det ska vara lagringsdugligt och smaka bra med havsvatten. Eller tänkte du servera det till en räksoppa på buffén?
När barnen frågar slingrar jag mej som en utrotningshotad ål.
– Nä… favoriträtt… Jag tycker ju om så många saker…
Men de ger sig inte så lätt. Och till slut måste jag försöka förklara att allt beror på situation. Att det är fantastiskt med hemlagad pasta och en god pecorino en kulen dag i februari men godare med en lätt sallad en het julidag. Att chokladtårtan som är så fantastisk till efterrätt på valborg inte alls är lika god som förrätt på midsommar. Och att jag, som de flesta andra, vill ha omväxling.
De nöjer sig oftast med det. Tänker väl att pappa är en trist typ som inte förstår sig på tjusningen med tacos varje dag… Så snart är vi där igen:
– Vilken är din favoriträtt?
Tur att man gillar att prata om mat.

14 maj 2014




Sol och gräslök

Nyss hemkommen från en långhelg på Öland. Dagar med bländande sol över kalkstensstränderna och massor av god mat. Det var ett tag sedan sist, så alla blev glatt förvånade över gräslöken som växte vild i diken och på ängar. Först hade vi den bara i potatisgratängen. Sedan även i lagen med vita bönor. Plötsligt fanns den i marinaden till champinjonerna… Överallt tycktes den passa perfekt! Men det var när vi märkte att plantorna faktiskt smakade olika som det blev riktigt intressant. Ett vilt provsmakande utbröt. Vilken gräslök hade den allra bästa smaken? Och till vad passade den bäst?
Det är något visst med mat man plockar själv, den är helt enkelt godare bara just därför. Ibland sägs det att vi är dåliga på att plocka bär och svamp här i landet. Att vi inte tar tillvara det som växer framför våra fötter. Kan det stämma?
En tur inom Icabutiken för att fylla på det livsviktiga lagret av glass i frysen. Vid grönsakerna stannade vi upp – där på hyllan stod krukorna i rader. Gröna, späda strån, odlade i växthus i ett av våra grannländer. Vi tänkte på all den gräslök vi plockat några hundra meter därifrån. Undrade om krukorna sålde bra innan vi gick ut för att njuta av solen.

22 april 2014




Solgul påsk!

Solgult väder, nästan lika lysande som äggulan på påskägget. I alla fall om hönorna har gått ute och ätit gräs, och det har mina hönor gjort. Ibland blir det så tydligt att vi rört till rätt ordentligt med våra matvanor. Det är inte konstigt att barnen frågar:
– Varför äter man ägg på påsken?
Ägg finns ju året om. Det är inte det minsta tidsbundet. Nu för tiden, alltså… För har man höns som inte får en massa extraljus på vintern vet man att äggläggningen kommer igång först med vårljuset och värmen. Lagom till påsk faktiskt!
Alla kan ju inte ha höns. Och alla behöver det inte heller. Det finns kravmärkta ägg att köpa i butiken året om. Och det är bra! Då får djuren ett bättre liv och vi får bättre ägg. Helt enkelt en soligare påsk – lika solgul som en äggula!
Glad Påsk på er där ute i vårsolen!

15 april 2014




Frysrensningsparty

Äter överblivna julkakor från frysen medan småfåglarna sjunger sig hesa i den bleka vårsolen utanför. Säkert har de bättre kolesterolvärden än jag, så som de flyger dessutom. Men man vill ju inte låta kakorna torka på botten av frysen, under lager av mat från olika högtider och årstider. Så jag offrar såklart min hälsa och äter lite fruktkaka till fikat. Förresten äter stjärtmesarna talgboll, och det kan ju inte vara så himla nyttigt?
Vår frys är säkert värdig en arkeologisk utgrävning. Här kan man hitta lämningar från både Kritaperioden och midsommar. Ibland gör man riktiga fynd, som när man hittar två lådor lasagne och slipper tänka på middag. Eller när man upptäcker att det finns sjukt mycket krus-bär kvar och det bara blir läge för en krusbärspaj. Ofta är det väl tyvärr lite mindre spännande saker som påsar med isiga bönor från några år tillbaka eller en skalk ost som ingen orkat tina och använda. Inte sällan lyckas vi inte komma på vad det egentligen är förrän innehållet är tinat. I perioder händer det såklart att jag får spel på kaoset och systematiskt sorterar, kasserar och serverar allt för att få lite ordning. Men egentligen är det ingen idé. Nästa gång jag öppnar frysdörren ser det precis likadant ut igen. Antagligen är det en naturlag. Kanske för att det alltid ska finnas någonting oväntat ätbart att ta fram om det verkligen behövs. Undrar förresten om småfåglar äter fruktkaka?

31 mars 2014




Vårvinter i köket

Solen vräker ner över Mälardalen och snön gnistrar. Fast igår vräkte solen på grus och gräs. Och imorgon, på slask? Det är aprilväder i mars. Ur led är koldioxidutsläppen och jag dyker in i vardagen för att söka skydd undan den värsta klimatångesten.
För hur svårt är det att göra bra och rätt då och då? Inte särskilt skulle jag säga. Men att göra bra i vardagen, att fixa mat åt en vild barnfamilj (och deras extensions) med begränsad bud-get, är någonting helt annat.
Jag är inte intresserad av exklusiva råvaror som kostar massor. Är de dessutom en belastning för miljön tappar jag snabbt aptiten. Nej – den riktiga hjälten är den som kan laga god, prisvärd, hälsosam och miljösnäll mat till vardags. Och som vet att unna sig gott när det är fest.
Alltså, jag menar inte att det är okej att äta så miljövidrigt till fest att det slår ut det goda man gör till vardags. Som när folk är duktiga och inte åker bil till jobbet för att sedan förstöra hela miljövinsten och lite till genom ett par rejäla flygresor per år… Bara att det är de små valen till vardags som får stor betydelse.
Så medan jag tittar ut och ser tulpanbladen sticka upp ur snön bestämmer jag att det blir så mycket eko jag bara kan denna vecka.

17 mars 2014




Vadå riktig mat?

Jag får ofta höra av folk jag träffar att de vill ändra sina matvanor. De vill äta bättre, nyttigare, grönare och mera ”riktig mat”. Om jag är på det humöret frågar jag vad de menar.
För vad är bra mat? Vad är grön mat? Vad är nyttig mat? Och framförallt – vad i hela friden är riktig mat?
Jag tror det finns en allmän uppfattning om att det vi äter aldrig är bra nog. Men hur det skulle vara istället, det har vi inte riktigt klart för oss. Är mat bra om den är vegetarisk eller utan socker, eller är den bra om den lagats länge och med omsorg? Är mat grön om den är grön till färgen eller om den innehåller mycket grönsaker eller om den är närproducerad? Är mat nyttig om den är utan fett och salt eller om den får dej att må bra? Det är inte så självklart vad vi menar.
Många säger sig vilja äta mera frukt och grönt men gör det inte. Vill de då verkligen det? Frågan är om de inte snarare vill tro att de vill det, men helst vill äta något annat!
Den som verkligen tycker att det är dags att byta matvanor måste först veta till vad. Och kanske också varför? Om jag bestämmer mej för att äta mera hembakat bröd för att det är billigare, godare och för att jag mår bra och blir glad av att baka. Då vet jag vad jag vill och varför. Kanske blir det lite lättare då. Och framförallt förstår jag äntligen vad jag själv vill.

12 februari 2014




Måttlig valfriheten - låt oss välja själva!

Jag tänker inte diskutera behov. Det blir så knöligt och allt man säger ska definieras i det oändliga. Vi kanske kan enas om att alla behöver mat i alla fall?
Häromdagen hamnade jag på en stormarknad i storstadens utkanter. Jag skulle bara inom på vägen och behövde de vanliga – två liter mjölk, te och toapapper. (Hade jag vetat för några år sedan kunde jag investerat i en ko, ett teplantage och aktier i SCA, det hade lönat sig…) Oskyldigt svängande med varukorgen vandrade jag genom avdelningarna fram mot kylrummet. Eller kylsalen kanske. Stor som en halv fotbollsplan var den i alla fall och väggarna var täckta med kylar.
– Så är det alltid, mumlade jag för mej själv medan jag sökte med blicken längs raden med förpackningar. Irriterad över att inte hitta vad jag var ute efter upptäckte jag efter en stund att jag stod framför yoghurthyllan. Inte framför josen. Inte framför smöret. Inte vid äggen. Och inte ens i närheten av mjölkkylen. Den låg i andra sidan av kylsalen visade det sig.
Vem behöver 28 olika sorters yoghurt att välja mellan? Är det du? Det är inte jag. Det vet jag helt säkert!
Det är nu som någon höjer en myndig röst och ropar:
– Ska man inte få välja själv längre, va?! Vem är du att veta vad någon annan vill!
Precis. Vem är jag att veta? För det gör jag inte heller. Och inte du. Inte ens den som bestämmer vilken smak den 29:e yoghurtburken på hyllan ska ha vet. Men ändå bestämmer hen.
Att njuta av god mat är att själv bestämma. Att njuta av nyttig mat är att själv bestämma. Att veta vad man äter är både att bestämma och att njuta av det.
För självklar väljer man mer när man smaksätter sin egen yoghurt, blandar sin egen mysli eller kokar sin egen gröt. Och då behöver vi inte detta enorma utbud vi inte själva har valt. Producenten vill såklart att vi ska tro att vi kan välja mer med fler förpackningar, men hur många gånger har någon frågat dej vad de ska innehålla?
Till slut hittade jag mjölken och valde den vanliga ekologiska. Såg att det fanns med jordgubbssmak och choklad också. Så gick jag mot kassan och tänkte på mjölken. Jag väljer nog blåbär och vanilj, om jag vill ha milkshake.

6 februari 2014




Mediumsize me!

Vaknade otäckt tidigt en morgon och passade på att se Super Size Me, Morgan Spurlocks kontroversiella dokumentär från 2004. Jag slog mej ner framför filmen, glatt tuggande på en pizzakant som blivit över från kvällen innan.
I korthet går filmen ut på att Spurlock vill bevisa att Mc Donalds mat är hälsovådlig. Detta gör han genom att äta alla sina mål på snabbmatskedjan under en månad. Med förskräckligt resultat för hälsan, såklart. Blodfetter, blodtrycket, viktuppgång etc... Allt går utför i rask takt.
Läkarna är chockade och oroar sig för Spurlocks hjärta och lever. Själv tappar jag aptiten och slutar tugga på min pizzakant…
Det blev en rätt fet debatt om snabbmatens vara den när filmen kom. En debatt som då och då tar ny fart, när nya larmrapporter om fetmans seger över västerlänningarnas hälsa dyker upp. Men det är 10 år sedan filmen hade premiär och vi äter inte nyttigare eller mindre idag. Tvärtom. Företag som lever på att sälja mat som gör folk sjuka kommer inte att sluta med det av sig själva. Varför skulle de? Det vore ju samma sak som att lägga ner!
Vi kan prata om individens ansvar eller ropa på en fettskatt och högre sockerpris. Kanske behövs det båda kurerna. Själv ställer jag mej i mitten med min halvätna pizzabit. Mat som gör oss uppenbart sjuka kanske inte ska vara för billig och lättillgänglig. Men ett liv där man inte själv kan välja att unna sig någonting gott då och då, bara för att det inte gagnar hälsan, känns grått.
I filmen blir det Spurlocks fantastiska flickvän som får stå som motpol till all livsfarlig snabbmat. Och som också fixar till honom efter hans hamburgarmånad. Med hälsokost blir han åter sitt rätta, sunda jag. Där är inte jag. Och de som verkligen lever på skräpmat kommer aldrig att byta burgarna mot råkost över en natt.
Så det kanske är dags att prata om mellanleden? Mat för oss utan tvättbräda och vetegräs till frukost varje dag. Där vi kan njuta av god mat. Lite osunt ibland, men sunt och miljöklokt till vardags. Sån mat vill jag laga!
Sedan är det klart - om du tvingar mej att välja mellan Supersize och stramaste hälsodieten är det ingen tvekan om vad jag väljer. Don´t Supersize me!

31 januari 2014



Kommentar av Sven Gren
5 februari 2014

Det som är lite upprörande i sammanhanget är att folk försökt reproducera det Spurlock gjort utan resultat. Att man därtill skulle må dåligt av att inta 5000 kcal om dagen tror jag inte någon skulle bestrida. Det spelar egentligen ingen roll vad man äter, äter man så mycket kommer man gå upp i vikt hastigt och må mycket dåligt som resultat. Att fetma är ett problem råder det ingen fråga om, men det rör sig om ett problem som har en enkel lösning- mer motion, mindre mat!



Vardagsfavorit i egen tappning

Fiskpinnar Hemgjorda fiskpinnar slår frysdiskens med hästlängder.

Pajrecept

Kryddig korvpaj Låt pajen bli en hel måltid!
Prenumerera direkt! Gratis!

Quesadillas

Greppvänliga tacos Visst är tacos gott men variation förnöjer - gör egna quesadillas med härligt rökig smak.
Under portalen Peppar och salt samlas Magnus Carlstedts uppskattade receptsajter. Webbplatserna når nu en mångmiljonpublik med mer än 100 000 unika besökare i veckan.

Läs mer ...