På svampjakt

Det bor en samlare i oss alla. Nej, kanske inte. Men jag undrar om inte de flesta bär på plockgener. Det absolut enklaste sättet att testa är att släppa ut personen i skogen i svamptider och se vad som händer. Börjar det rycka lite i plockhanden? Fladdrar näsvingarna? Och hur beter han eller hon sig när den träffar på ett helt fång kantareller?

Glädjen i att hitta svamp är lika enkel som stor. Att fylla kepsen när ingen korg finns till hands. Bärga de ädla smakerna hela vägen hem till rensningen och pannan. Höra smöret fräsa och dofterna sprida sig i köket. Kanske en bit gott bröd och ett glas vitt vin till...

Svampälskare plockar förståss svamp för smaken, konstigt vore det annars. Men det finns någonting mer i de där turerna ut i sensommarfuktiga blandskogar. För inte hade det varit samma sak om jaktlyckan alltid varit lika god? Vetskapen om att kanske hitta det perfekta stället lockar och ger spänning. Aldrig smakar svampen så gott som när man trillar över den på det mest oväntade stället...