Äppelstressen slår till

Det är hårt att inse att sommaren är på upphällningen. Inte mer att säga om det. Istället för att deppa över att värmen sakta försvinner så säger vi Hej till kantareller och alla äpplen som mognar. Visst är hösten en stor skördetid. Så till den grad att det faktiskt kan bli stressande. Att se äpplena falla till marken utan att man hinner ta hand om dem gör ont i matälskarens själ. Vi vill ta hand om allt gott, lägga i frysen och koka mos. Göra massor av paj eller torka äppelringar till hösten. För vi gillar att ha lagrat inför vintern. Det känns bra på något sätt, även om det finns i butiken. Som man gjorde förr – sparade i ladorna… Så där ilar man vidare genom vardagen med ett gnag om att man borde ta hand om skörden innan den ruttnar. Tills man tvingas påminna sig om att det faktiskt inte är riktigt rättvist att kräva det av sig själv. De flesta lever inte som självhushållare idag. Få har plats att lagra stora skördar. Vi jobbar med annat på dagarna och kan inte koka mos mer än på helgen. Så, ska vi bara låta frukten falla från träden? Nej, men kanske kan man koka, sylt och safta efter förmåga. Och skulle det inte räcka lika långt som man önskar får man försöka njuta av det man trots allt hunnit med. Framförallt får man inte missa att äta det som är moget just nu. För visst är en äppelpaj på nyplockade äpplen en matupplevelse? Och en kantarell från frysen har ingen chans mot en färsk direkt från svampskogen!