Knallgul glädje

Jag är ingen påskfundamentalist som måste ha samma vanor varje år. Men en sak gör vi varje påsk: Vi packar några av säsongens första ägg i en kartong och tar med till våra vänner som firar påsk i skärgården. Och varje gång blir de lika lyckliga. Riktiga ägg! Små och knallande gula i mitten. Från ett gäng hönor som skrockar runt i trädgården om dagarna. Vännerna vårdar de få äggen ömt och kokar dem försiktigt till påskmiddagen. Själva är vi lite avtrubbade – det är väl så här ägg smakar? Men nej. Det är få livsmedel där smaken skiljer sig så otroligt mycket beroende på hur de produceras som just äggen. Det är nyttigt att känna den skillnaden och bra att bli påmind om en gammal sanning som är lätt att glömma. Bra mat kräver någonting tillbaka. Föder du upp höns i burar och plågar ägg ur dem i hög takt smakar de därefter. Vilket är helt rätt åt dig med tanke på hur du beter dig… Hönor som sprätter i vårsolen ger knallgul glädje. Men inte varje dag. Och inte lika stora ägg. Jag äter nog några extra ägg i påsk. Det hör till. Men hellre ett ägg som smakar riktigt bra än två som smakar halvdant. Visst låter det självklart? Men det är lätt att glömma…
Glad påsk på er!