Allt faller på plats

Ibland faller bitarna helt villigt och snällt på plats. Under lingonpromenaden med följande syltkok ramlade vi över ett gäng fina soppar av olika slag. Väl hemma var hallen full av nyupptagen potatis, dags att koka en gryta full - som blev sönderkokt. Hoppsan. Men vore det inte gott med potatismosbullar? En av mina favoriträtter som barn (inte skolmatsalens vämjeliga version utan de hemlagade) men själv har jag aldrig lagat det. Då kom en kokbok från 50-talet med svar. Men, inga ägg! Väldigt lägligt låg två stycken i redet i hönshuset och väntade. Persilja lade pappa alltid i, en knippe av det också. Och dags att prova den gamla potatispressen som följde med när vi köpte en byrå i vintras. Vad har man till potatismosbullar? Lingonsylt förstås! Och svampstuvning, mmm. Samt svågerns stiliga morötter. Och plötsligt hade vi en fantastisk höstlunch som nästan lagat sig själv. Oslagbart!

Recept på finfina potatismosbullar

cirka 600 g kokt potatis

1-2 ägg

en knippe persilja

salt, kanske en halv tesked

ströbröd

smör att steka i

Mosa potatisen med gaffel eller en gammal snygg potatispress. Blanda med finhackad persilja, salt och ägg till en smet. Forma bullar som plattas till. Här är barn till god hjälp. Doppa i ströbröd och stek gyllengula i smör.